Nya rekommendationer för bättre studieförmåga och gemenskapsanda vid universiteten
Document Actions
Pressmeddelande
Alla har hört begreppen arbetsförmåga och ork i arbetslivet – men hur är det med studieförmåga och ork i studierna? Det är först under de senaste åren som man börjat fästa uppmärksamhet vid dem, och nu är de första rekommendationerna om studieförmåga vid universiteten här.
Finlands studentkårers förbunds och Finlands universitetsrektorers råds Kyky-projekt har samlat ihop exempel på god praxis för främjande av studieförmågan vid universiteten i vårt land. Genom att sprida och dra nytta av dessa exempel kan vi nu bättre arbeta för att studierna ska framskrida och de studerande orka i sina studier. Behovet av stöd för studieförmågan har ökat på grund av kraven på kortare studietider och längre arbetskarriärer samt i och med att de studerande har blivit en allt mer heterogen grupp.
Universiteten kan främja studieförmågan genom att påverka undervisningen och handledningen, studiemiljön, studiefärdigheterna och studenternas resurser. Enligt rekommendationerna om studieförmåga är det av central betydelse att stödet till studieförmågan utgör en del av studierna. ”Det här innefattar exempelvis arbete till förmån för studiefärdigheterna, studiekonditionen (alltså den fysiska och psykiska orken) samt arbetslivsfärdigheterna”, säger projektplaneraren Johanna Kujala.
Ett annat centralt tema bland rekommendationerna är känslan av gemenskap, vilken behöver mycket stöd. Enligt en färsk undersökning från Studenternas hälsovårdsstiftelse upplever till exempel endast lite över hälften av högskolestudenterna att de hör till någon grupp i anslutning till studierna. Olika sätt att stödja gemenskapskänslan är exempelvis interaktionsfrämjande lokaler, aktiverande undervisnings- och studiemetoder samt vägledning och stöd från studerande till studerande. Att värna personalens arbetsförmåga främjar också studieförmågan.
En tredje central rekommendation handlar om hur arbetet för att främja studieförmågan är upplagt. Det bör vara systematiskt och uppfattas som hela universitetssamfundets sak – till exempel universitetsledningens, fakulteternas och studentorganisationernas. ”Studierna är de studerandes arbete, läroinrättningen deras arbetsplats och studieförmågan deras arbetsförmåga, och som ansvarstagande arbetsgivare ska universiteten värna om studieförmågan”, påminner Finlands studentkårers förbunds ordförande Jussi Rauvola.
En god studieförmåga ger en grund för den framtida arbetsförmågan och sådant kunnande som behövs i arbetslivet.
Projektet genomfördes med stöd av Finlands universitetsrektorers råd och finansiering från undervisningsministeriet. Rekommendationerna om studieförmågan och exemplen på bästa praxis publiceras 25.11 och finns då på http://www.syl.fi.
Ytterligare information:
Johanna Kujala, projektplanerare för Kyky-projektet, Finlands studentkårers förbund (FSF) r.f., 044‑780 02 29, johanna.kujala@syl.fi
Finlands studentkårers förbunds och Finlands universitetsrektorers råds Kyky-projekt har samlat ihop exempel på god praxis för främjande av studieförmågan vid universiteten i vårt land. Genom att sprida och dra nytta av dessa exempel kan vi nu bättre arbeta för att studierna ska framskrida och de studerande orka i sina studier. Behovet av stöd för studieförmågan har ökat på grund av kraven på kortare studietider och längre arbetskarriärer samt i och med att de studerande har blivit en allt mer heterogen grupp.
Universiteten kan främja studieförmågan genom att påverka undervisningen och handledningen, studiemiljön, studiefärdigheterna och studenternas resurser. Enligt rekommendationerna om studieförmåga är det av central betydelse att stödet till studieförmågan utgör en del av studierna. ”Det här innefattar exempelvis arbete till förmån för studiefärdigheterna, studiekonditionen (alltså den fysiska och psykiska orken) samt arbetslivsfärdigheterna”, säger projektplaneraren Johanna Kujala.
Ett annat centralt tema bland rekommendationerna är känslan av gemenskap, vilken behöver mycket stöd. Enligt en färsk undersökning från Studenternas hälsovårdsstiftelse upplever till exempel endast lite över hälften av högskolestudenterna att de hör till någon grupp i anslutning till studierna. Olika sätt att stödja gemenskapskänslan är exempelvis interaktionsfrämjande lokaler, aktiverande undervisnings- och studiemetoder samt vägledning och stöd från studerande till studerande. Att värna personalens arbetsförmåga främjar också studieförmågan.
En tredje central rekommendation handlar om hur arbetet för att främja studieförmågan är upplagt. Det bör vara systematiskt och uppfattas som hela universitetssamfundets sak – till exempel universitetsledningens, fakulteternas och studentorganisationernas. ”Studierna är de studerandes arbete, läroinrättningen deras arbetsplats och studieförmågan deras arbetsförmåga, och som ansvarstagande arbetsgivare ska universiteten värna om studieförmågan”, påminner Finlands studentkårers förbunds ordförande Jussi Rauvola.
En god studieförmåga ger en grund för den framtida arbetsförmågan och sådant kunnande som behövs i arbetslivet.
Projektet genomfördes med stöd av Finlands universitetsrektorers råd och finansiering från undervisningsministeriet. Rekommendationerna om studieförmågan och exemplen på bästa praxis publiceras 25.11 och finns då på http://www.syl.fi.
Ytterligare information:
Johanna Kujala, projektplanerare för Kyky-projektet, Finlands studentkårers förbund (FSF) r.f., 044‑780 02 29, johanna.kujala@syl.fi
Senast ändrad 24-11-2009 09:42
